Te Anue i morse kl 7:10 Inatt regnade det i stort sett oavbrutet, med några få uppehåll på några minuter.

Jag mådde inte riktigt bra efter maten och var spyfärdig men klarade natten. Kände mig dock lite ynklig, men gaskade upp mig när jag läst alla födelsedagsgrattis på fejan och i mailen.

Tack alla gulliga!

Vi har tittat på väderleksutsikterna och enligt 10-dygsprognosen kommer det att regna i stort sett hela tiden på hela Nya Zealand, det är bara att gilla läget… Sikten är hyfsad så vi kan se på den vackra naturen, fast vi saknar värmen i Australien, här pendlar det mellan 7-15 grader, nästan som hemma har vi förstått, dock slipper vi frosten, än så länge.😁

Jag glömde nämna att det är rätt svårt att sova när regnet vräker ner på bilens plåttak och hela ekipaget ruskar i stormbyarna. 😝

Vi kom iväg vid åttatiden genom regnet på Southern scenic route med destination Dunedin, ca 45 mil att åka. Vi for fram genom regnet i maklig takt, tog en paus i Riverton på Mrs Clark’s cafe, established 1891. Genuin miljö med för ett landsortscafé gott kaffe och en jättegod kaka med plommon och mandel-  lite uppvärmd med naturell youghurt mums! Så småningom en lunchpaus i bilen, med pasta och uppvärmd korv efter vägen, bättre lunch har man ju ätit, därefter for vi vidare på slingrande nästan alpvägar, vi ser får, vid får, vid får i all oändlighet på bergssluttningarna med avbrott för några kor och tjurar.

Fårpopulationen är tiofalt större än Nya Zeelands folkmängd, 4,5 milj nya zealändare,  över 40 milj får… Vi kom fram till campen vid fyra tiden, de sista milen med lite sol och bara några droppar duggregn. Sen tog vi den lokala bussen till centrum, för att få i oss lite GOD mat. Det lyckades vi med.

Jag tog dagens fisk som visade sig vara något som kallades Silver Trumpeter (en vitfisk) perfekt tillagad med grön sparris och bacon, ugnstekt potatis och en liten sallad. Tommy tog en ribeyed steak medium rare med rostade grönsaker och ugnsbakad potatis, med en pepparsås, helt Ok. Det blev en bra ersättning för födelsedagsmissen.

Vi sparade pengar med att åka buss istället för taxi, och vi kände oss jätteduktiga! På bussen tillbaka stannade chaffisen utanför vår campsite. Ingen hållplats där men han gjorde det som en extra service. Skulle vara på 691:an eller?😝 Imorgon får vi se om vi kan åka och se på Royal Albatross som häckar på Otagohalvöns norrända.

Vi firar min 60 årsdag slappandes i husbilen. Det är ca 20 grader varmt ute men regnigt. I den mycket lilla staden Te Anau finns kanske några tusen själar. Vi hade inte planerat att stanna här i tre nätter men vädervarningen lovade ca 200 mm regn och stormbyar så vi kände inte riktigt för att köra vidare.

Tanken är att vi sedan skall köra South scenic route från Te Anau via Intercargill och sedan avsluta i Dunedin. En körning på ca 35 mil. Enligt alla broschyrer skall det vara en fin bilresa. Vi får hoppas på klart väder så att vi ser något…

Vår utflykt till Doubtful Sound blev lite av en besvikelse. Regnigt och tidvis mycket dålig sikt och dessutom rejält blåsigt. Guiderna har ibland en mycket säregen Nya Zeeländsk dialekt som kan vara svår att förstå speciellt som våra japanska reskamrater pratar högt och ohämmat med varandra. Dock en eloge till vår busschaufför Eve Thomas som både körde mycket bra på den branta grusvägen (New Zealands dyraste) och dessutom talade på begriplig engelska

Men åter till födelsedagsfirandet: Tanken var att vi ska promenera in till en restaurang vid namn The fat duck eller som en Nyazeeländare skulle säga ”thi fett dick” men innan dess smuttar vi på bubblet som Tommy köpte redan på flygplatsen och den goda osten och hålla tummarna för att regnet lugnat ner sig så att vi kunde ta oss de 800 metrarna till restaurangen någotsånär torrskodda.

Ja vi kom torrskodda fram men maten blev en besvikelse, Gunilla beställde en lammskank och fick en micrad förkokad köttbit med massa sås och en stabbig potatismos. Vinet till, ett Pinot Noir som enligt menyn skulle ha bra smak kändes mest som ett halvtaskigt lådvin. Tommy tog en chicken korma som var ok men inte gav någon högre gastronomisk upplevelse. Kaffet var dock ok…

Vi gick hem i den ljumma och regnfria kvällen och beundrade Te Anau’s jättefina offentliga toalett, med både dusch och toamöjlighet, för endast en nzd. Här finns mycket för gamla svedala att ta efter!