I morgon bär det av. Alla förberedelser är klara, kursen i japanska för pensionärer avklarad (svårt få något att fastna, japanska är INTE ett lätt språk att lära sig i den här åldern…!) vi har i stort sett ätit ur kylskåpets innehåll, krukväxterna har adopterats ut, vi har pussat barn och barnbarn OCH checkat in på flyget! Vår granne är snäll och skjutsar oss till flygplatsen, vi kommer att vara i god tid med tanke på eventuella problem som kan finnas med anledning av pilotstrejk och inställda flygningar för SAS. Men vi hoppas att så inte blir fallet, så att vi kan njuta av den underbara känsla som infinner sig när man precis står inför att påbörja en längre resa!
Första stopp är Helsingfors, en timmes väntan innan vi flyger vidare till Fukuoka, dit vi kommer 9 timmar senare. Den 30/4 abdikerar kejsare Akihito, och vi anländer till Japan, dag 1 på den nya kejsaren Naruhitos regeringsperiod. Det är den första abdikeringen av en japansk kejsare på över 200 år. Den japanska monarkin inrättades för 2600 år sedan och när en ny kejsare tillträder inleds en ny tideräkning. Namnet på perioden står för kejsarens inriktning.
I Japan är det tradition att varje kejsare har sin epok, kallad ”gengo”, som slås fast med ett slags ordspråk som ska symbolisera samtiden.
Kronprins Naruhitos ”gengo” presenterades i början av april, den kallas ”reiwa”, vilket är ett ord som består av tecknen rei (ordning eller gynnsam) och wa (fred eller harmoni). En kejsares ”genko” används i officiella sammanhang och trycks på mynt och i tidningar. Den används också för att säga vilket år det är – även om många japaner växlar mellan gengo-tideräkning och den västerländska. Att byta gengo innebär således ett omfattande byråkratiskt arbete.
Det är en spännande period att landa i Japan, vi får se om vi får bli vittne till några festligheter med anledning av detta!
Japan är till ytan något större än Norge. Landet består huvudsakligen av de fyra huvudöarna
Hokkaido Honshu Shikoku Kyushu
vilka utgör omkring 99 procent av landytan. Störst är Honshu, som är nästan lika stort som Norrland
Och så finns det tusentals mindre öar, som bildar en över 300 mil lång, smal båge från norr till söder.
Den
norra änden av Japan ligger på samma breddgrad som Norditalien, medan de
sydliga Ryukyu-öarna (med Okinawa) sträcker sig ned mot Taiwan.
Kortaste
förbindelsen till fastlands-Asien går över det 19 mil breda Koreasundet.
Öarna domineras av
svårforcerade skogar och berg. Nära två tredjedelar av landytan täcks av skog,
och mindre än en femtedel är beboelig och odlingsbar.
Det geologiskt unga
området har gott om heta källor och ett åttiotal aktiva vulkaner, fler än något
annat land. Högsta berget Fuji är en sovande vulkan.
Under öarna löper flera jordskorpeplattor samman, vilket ger återkommande jordbävningar och vulkanutbrott. Årligen registreras något tusental lätta jordskalv, medan kraftigare jordbävningar förekommer i snitt vart femte år.
Japan ligger högt upp på listan över de länder i världen som har flest invånare. Födelsetalen har länge dalat, och 2005 noterades en befolkningsminskning. Japan hör till de länder i världen där människor lever längst. Idag äldregruppen >65 år drygt 25 procent av befolkningen; år 2050 spås den vara över en tredjedel. Andelen unga krymper. Området runt Tokyobukten bildar en megastad med omkring 20 miljoner invånare. Räknas alla förstäder på dagligt pendlaravstånd in bor där närmare 40 miljoner människor – ungefär en tredjedel av landets befolkning.
Över 98 procent av befolkningen är av
helt japanskt ursprung. Den största minoriteten, burakumin (”bybor”), är
japaner vilkas förfäder skildes ut från det övriga samhället då deras yrken –
sophämtare, dödgrävare, slaktare med mera – ansågs ”orena”.
På Hokkaido finns en liten icke-japansk
folkgrupp, ainu, som tros vara en rest av Japans urbefolkning och som idag
består av några tiotusental människor.
Under andra världskriget fördes miljoner
koreaner till Japan för tvångsarbete, och de utgör numera landets näst största
icke-japanska minoritet – omkring 550 000 personer. Landets största icke-japanska
grupp är numera kineserna, som ökat snabbt i antal sedan millennieskiftet, till
ungefär 675 000 år 2011. Många av dem är från Taiwan. Därutöver har Japan cirka
200 000 invånare med filippinskt ursprung och lika många från Brasilien.
Japanskan har ingen nära släktskap med
något annat språk och det är inte helt klarlagt till vilken språkgrupp den bör
räknas. Men den har vissa likheter i grammatik och struktur med koreanskan
Japanska språket har även olika stilnivåer och speciella språkmarkörer, keigo, som markerar hur artigt eller vardagligt någon vill tilltala en annan. Inom affärsvärlden är det viktigt att använda keigo korrekt.I kinesisk skrift, kanji, betecknar varje tecken ett ord. Då de kinesiska tecknen inte täcker japanskans alla böjningar och ändelser har kanji kompletterats med två fonetiska stavelsesystem som kallas kana-alfabet: hiragana och katakana. Japansk teckenskrift läses lodrätt uppifrån och ned och från höger till vänster. Ett tredje system, romaji, används för att skriva japanska ord med latinska bokstäver
Utbildning: Japan värderas utbildning högt och de flesta barn går i förskola innan de vid sex års ålder börjar den nioåriga obligatoriska grundskolan. Därefter fortsätter nästan alla elever – över 97 procent – till det treåriga gymnasiet. Utbildningen präglas efter de första sex skolåren av hård konkurrens, betygsjakt och ett intensivt pluggande.