Månadsarkiv: september 2024

Leon och Chaves

Eftersom vi har blivit visare och inte så lite skrämda, väljer vi nu att åka på motorvägar, dvs de som är avgiftsbefriade… är lite tufft det också… beläggningen är inte alltid den bästa, det gäller att inte ha lösa plomber i tänderna…

Vi åker i alla fall till Leon, en universitetsstad på vår väg till Portugal.

Himlen öppnar sig och regnet vräker ner hela kvällen och natten och vi tänker att vi nog behöver övernatta 2 nätter här på den fria husbilsparkeringen i närheten av universitetet. Inte läge att ta några foton när regnet vräker ner och himlen är nattsvart.

Men runt 11-tiden nästa dag, klarnar det plötsligt upp och vi packar snabbt ihop allt och ger oss iväg mot Portugal, vårt mål för resan!

Äntligen i Portugal, övernattar vi i Chaves 2 nätter, på en central husbilscamping, Guest House Chaves. Väldigt gulliga värdar, all service man kan önska sig, på ett enkelt sätt.

Chaves är en väldigt gammal stad. Vi besöker den medeltida stadskärnan och promenerar längs floden.

Det är höst nu, löven faller från träden, och täcker marken och gatorna. Det är 5° på natten, och eftersom säkringen har gått hos vår värd, blir frukosten tämligen kylig. Men solen stiger snabbt och snart är det härliga 20° igen!

Downtown Chaves
En bro från romartiden
En borg från 1200-talet
Vackra takfärger
Vi fikade lite. Lokala bakverk, en med smak av apelsin, den andra hade ett namn som beskrev en ”biskopsmössa”….

Lite fakta om Spanien (Källa Utrikespolitiska institutet)

Geografi: Spanien är en av de äldsta europeiska staterna. Spanien består förutom fastlands-Spanien även av ögruppen Balearerna i Medelhavet, samt Kanarieöarna i Atlanten samt städerna Ceuta och Melilla vid den marockanska medelhavskusten.

Spanien är ett av Europas bergigaste länder (jo tack, har fattat det nu…). Innanför nordkusten löper de Kantabriska bergen (det var där vi åkte…), dessa når upp till 2500 möh. Sen har vi Pyrenéerna som löper längs gränsen mot Frankrike, där finns toppar upp emot 3000 möh. I Andalusien, i Spaniens södra delar ligger Sierra Nevada, Även här finns toppar upp emot 3500 möh.

Mellan dessa bergsmassiv ligger den centrala högplatån La Meseta, vilket är Europas största höglandsplatå.

Befolkning: i Spanien bor ungefär 47 miljoner invånare. På senare år har befolkningen minskat men pga omfattande invandring växer ändå invånarantalet långsamt.

Ungefär var 5:e invånare är 65 år eller äldre. Födelsetalen är låga, spanjorerna skaffar barn sent, andelen som föder barn efter 40 års ålder blir allt högre.

Spanien har tagit emot en hög andel invandrare under senare år. Flykten från Afrika över Medelhavet, ukrainare, invandrare från Latinamerika, med spanskt påbrå, har påverkat befolkningsökningen.

Historia: I slutet av 1400-talet gjorde spanska erövrare sitt lande till en världsmakt. Man hade många kolonier över hela världen och guld och andra viktiga varor flödade in i landet och gjorde det rikt.

Men det har varit en blodig utveckling, såväl i fastlands-Spanien som i kolonierna. Här finns mycket att berätta, men det gör jag inte nu.

Nutid: Det spanska samhället har förändrats i grunden efter Franco-diktaturens fall. Då fick inte kvinnor förvärvsarbeta (!!!), eller skiljas, eller ha bankkonto utan sin makes tillstånd.
En ny skilsmässolag antogs 2005, varvid antalet skilsmässor ökade med 74 %!!!

Man tillåter också samkönade äktenskap (katolska kyrkan opponerar sig så klart).

En samtyckeslag enligt svensk förebild antogs 2022, sex utan tydligt samtycke jämställs med våldtäkt.

Jag kan skriva hur mycket som helst här. Den sociala utvecklingen i Spanien under de senaste 30 åren kan jämnföras med ett ”jordskred”. Det finns förstås motstånd och svårigheter, som överallt, men det har verkligen gått framåt.

Efter Getaria

Envisa som vi är fortsätter vi välja bort motorvägar. Det finns 2 sorters motorvägar i Spanien, de som är avgiftsfria (Autovias, A-vägar) och de man betalar vägtull för att åka på (Autopistas (AP-vägar). Större landsvägar har
N-nummer.

De flesta vägar, även om de är smala, har utmärkt beläggning. Problemet kommer när man med en 7,5-meters husbil hamnar på en starkt stigande väldigt slingrig väg, med i huvudsak endast en vägbana, och ett stup rakt ner på höger sida… jobbigt att backa (helt otänkbart faktiskt), ingen mötesplats i sikte, och en skräck att möta en buss eller lastbil… tror nog att detta var det värsta vi varit med om, och det gör vi inte om! Och det förorsakades dessutom bara ett ”olycksfall” i navigeringen!

Vi fick se en enastående natur på vägen, bergsmassiv som reste sig rakt upp som drakryggar, på båda sidor om oss. Vi var på 1048 möh innan vi kom upp på högplatån där vi äntligen kunde vila ut.

Vi landar ganska utmattade i Artziniaga, en väldigt liten ort, med en gratisparkering, med både grå- och svartvattentömning. Om man vill ha elektricitet, måste man uppsöka en bar inne i samhället för att köpa en pollett till ”el-automaten”… det gör vi!

På promenaden för att hitta el-polletten ser vi denna muralmålning på en skolgård i stan. Väldigt realistisk på håll. Verkligt skickligt utförd

In i Spanien

Vi åker in i Spanien via den väldigt trafikerade vägen från Biarritz i Frankrike till San Sebastian i Spanien. Ganska trångt och rörigt faktiskt och det gäller att hålla koll på sin gps så att man inte missar rätt avfart.
Vårt mål är Getaria som ligger mellan San Sebastian och Bilbao, men man skall inte underskatta geografin i denna delen av Spanien. Väldigt kurvigt och brant, höga berg och serpentinvägar gör att resan tar sin tid.
Och eftersom vi envisas med att inte vilja åka motorvägar, så tar vår resa väsentligt mycket längre tid. Men å andra sidan får vi uppleva och se väldigt mycket, och det är väl det som är vitsen?!?!?

Vår första övernattning är på en offentlig parkering i Orio. Orio är en liten stad som ligger innanför kusten mot Biscaya, vars flod, Oria Ibaya, rinner ut där.

Vi är lite skeptiska till att börja med att sova över på en offentlig parkering jäms med en ganska trafikerad väg, men det gick utmärkt.

Vi delar parkeringen med flera ”modiga”
Mitt emot ligger en restaurang, som tyvärr inte var öppen
Vi tog en promenad jäms med floden

Nästa dag reste vi vidare till Getaria, där jag äntligen fick gå på Balenciaga museum. Det var ett väldigt vilsamt och sparsmakat museum, där man fick följa Cristobal Balençiagas historia från början till slut, men framförallt fick man följa hans design genom tiderna. Verkligen intressant och fascinerande och sammanställt såhär får man verkligen en uppfattning om hur modet utvecklats genom tiderna.
Balençiagas klänningar var alla skapade enligt ”haute couture”, dvs de var uppbyggda inuti så både bh och korsett var inbyggda i själva klänningen, oavsett hur klänningens yttre form såg ut.

En mycket uppseendeväckande design för sin tid
Tidig klassisk design
Ovanligt vacker konstruktion med ovanliga lösningar på ryggen
Se insidan av klänningen
Vill ha…
60-tals klänning, skapad för att tyget skall röra sig vackert när bäraren rör sig.

Getaria ligger vid Biscayabukten, här häver sig vågorna och det blåser kraftigt. Men solen lyser och vi får verkligen en härlig promenad när vi senare går efter stranden.
Vi hade också parkerat på ett sätt vi trodde var korrekt men missat att man behövde betala en generell parkeringsavgift oavsett var man parkerar i staden (kuperad, smala gator, inga självklara platser för husbilar…), så vi fick en parkeringsbot. Men eftersom p-vakten inte hunnit långt, kunde vi med hans hjälp omvandla p-boten till en generell p-avgift, och så var det problemet löst…

Lite fakta om Frankrike (källa Utrikespolitiska institutet)

Frankrike är ett av Europas folkrikaste stater, de ligger även i topp när det gäller barnafödande.

10,9 barn föds per 1000 invånare. Detta ger en befolkningstillväxt på 0.2 %, med ett födelsetal på 1,9 födda barn per kvinna.

I Frankrike har alla barn från 3 års ålder skolplikt, det är den lägsta åldern för skolplikt i EU. Man går i skolan till 16 års ålder, därefter fortsätter 2 av 3 elever vidare till gymnasiet.

Frankrike började uppstå på 1300-talet, efter århundraden av strider mellan olika furstar i området. Under 1700-talet var Frankrike den mest inflytelserika nationen i Europa, till följd av den kultur som utvecklats och spridningen av densamma. Alla ville kopiera det franska idealet.

Sen kom den franska revolutionen och Napoleons styre i slutet av 1700-talet och därefter stora omvälvningar i kampen på politisk makt och organiseringen av staten. Under denna tid stärkte Frankrike även sin position som kolonialmakt.

Så kom de båda världskrigen, som plågade så många människor i Europa, som rev sönder statens förmåga att skydda sina medborgare, och som trasade sönder organisationer, lokalsamhällen, samarbeten, planer och tillit.

Under 1960-talet präglades Frankrike av sociala omvälvningar (studentrevolten i Paris 1968 t ex) samtidigt som landet var ekonomiskt framgångsrikt.

Frankrikes politiska system är byggt på ett sk. ”halvpresidentiellt” styre. Det innebär en blandning av presidentstyre och parlamentarism.
Presidenten utnämner regeringen.

Frankrike är en väl fungerande demokrati och är en rättsstat.
Pressfriheten har lång tradition. Men till följd av att landet drabbats av svåra terrordåd de senast åren har lagstiftningen mot terrorism skärpts till följd att övervakning av medborgarna har ökat. Detta ses som ett stort problem och förorsakar diskussion i samhällsdebatten.

Frankrikes ekonomi tillhör de största i välden. Industri och lantbruk (1/3-del av landets yta) är stora basnäringar, samt man har en livlig tjänstesektor.
infrastrukturen är väl utbyggd och arbetskraften är väl utbildad.
Välfärdssystemen är väl utbyggda och ger en god grundtrygghet. Men som för många stater i Europa har påfrestningarna på systemen ökat under senare år. Ökande kostnader beroende på bl a befolkningens ökande ålder (pensioner), ökande kostnader för sjukvård och hög arbetslöshet har påverkat systemens hållbarhet.

Mornac-sur-Suedre

Vi använder återigen appen Camping-Car Park och hittar en oväntat fin ställplats.
Vi blev ”skräckslagna” vid ett plötsligt högt ljud, då vi trodde att något hänt vår bil, men det visade sig att alldeles i närheten fanns en veteranjärnväg. Man höll precis på att ge sig iväg på en turistresa. Vagnarna var proppfulla och ångloken kokade av ånga!

Ångloket
Stationshuset

Sen promenerade vi vidare in till byn. Det visade sig var en ”hub” för konstnärer och hantverkare. Och som tur var för oss var alla ateljéer öppna när vi var där. Mysigt att gå genom de gamla gränderna och titta på allt vad kreativa hjärnor kan skapa. Tyvärr kan vi inte handla något, vårt lagringsutrymme är verkligen begränsat!

Mornac-sur-Seuedre

La-Barre-de-Monts

Efter Cepoy fortsätter vi sydväst om Paris. Vår nästa övernattning är La Barre-de-Monts, vid Atlantkusten.

Vi har nu upptäckt appen Camping-Car Park. Lite krångligt att begripa hur man blir ”kund” och på enkelt sätt kommer inom bommen på varje ställplats. Men när man knäckt koden funkar det alldeles utmärkt!

La-Barre-de-Monts

Men innan vi kommer till La-Barre-de-Monts förundras vi över det landskap vi åker genom. Det är totalt genombrutet av bäckar, diken, åar och helt flackt. Har försökt hitta information om detta landskap men in funnit något ännu.

Helt genombrutet av vattenvägar

Cepoy

Nästa stop är Cepoy. Varför? Vår Garmin GPS som är speciell för campervans (fast ibland är den helt ”dum i huvudet”) har tipsat oss om denna ställplats.

Herregud! Det var verkligen inte det enklaste att komma inom ”bommen”… här har man verkligen tänkt på säkerhet. En kod till bommen, en kod till toa och dusch, och du behöver ha personlig kontakt med personal som kommer efter 15:00 för att komma åt tvättmaskinen tex,,, OK, de kommer när de kan…typ… sen funkar det helt OK!

Det visar sig att Cepoys vänort är Dals-Ed. Det finns en stuga och en släde i luften för att hylla vänskapen.

Det är egentligen en verkligt fin ställplats, så vi övernattar 2 nätter. Eftersom vi båda har känt oss superstela bestämmer vi oss för att vandra runt ”etangs” i området.

På vår vandring hittar vi en ”skämtare” som installerat diverse konstverk med ”blinkning ” till oss!
Släden i luften! Wohooo!!

Frankrike

Efter vår Luxemburgtripp reser vi förstås över till Frankrike, Det är verkligen nära, nära alltså…. typ samma land…vi märkte verkligen inte när vi passerade landsgränsen…

Vårt mål var Chalons-en-Champange. På en stadsnära camping övernattade vi förra våren, Det är en finfin camping som inkluderar husdjur (du kan rida hit och det är ok att din häst campar med dig och oss övriga tex), handikappade, och oss andra. Och det finns en bistro vid receptionen som serverar finfin Fish&Chips, som man lätt kan dricka med champagne!

Det finns flera fantastiska kyrkor i Chalons-en-Champagne. Alla verkligen gamla, Supervackra renoverade blyglasfönster

Vi cyklade jäms med floden Marne

Vi övernattade 2 nätter, eftersom vi upptäckt att vi blivit superstela att åka dag efter dag i husbilen. Våra gamla kroppar behöver röra sig mycket mer än trott tidigare!

Luxemburg

Efter Moseldalen fortsätter vi vår irrande resa för att undvika motorvägar. Nu hamnar vi i vinbergen i Luxemburg!
Har ni någonsin druckit Luxemburgskt vin??? Inte vi! Men jösses så stora arealer med vinstockar! Tyvärr var det söndag, alla butiker stängda, så något lokalt vin blev inte inköpt.

Marinan vid Port de Plaicence de Schwebsange, Väldigt nära ”Schwengen” avtalsplatsen!

Vi landar på en marina vid Moselle (som Mosel heter i Luxemburg och Frankrike) till natten. Tyvärr var restaurangen stängd på grund av privat abonnemang, så vi fick fixa middag i husbilen som vanligt! Inga problem egentligen!

Vår middag när vi inte gick på restaurant

Nästa morgon köper vi en superfräsch baguette i baguettemaskinen vi marinan. Perfekt gräddad ”à la minute”!

Ystad och Tyskland

Efter Bunn reser vi till Ystad. Där finns världens bästa ”ställplats” hos svägerska och svåger. El och trevligt sällskap, morgonbad i havet och utforskande resor i omgivningen och samtal och diskussioner om högt och lågt!

Tack hörrni! Älskar er!

Efter 3 övernattningar for vi vidare mot Danmark och Rødby och färjan. Övernattade på Maribo Camping som lågt fint till i närhet av samhället. Regnet vräkte ner nästa morgon när vi körde ner mot färjan. Inget väder att promenera in till byn och köpa morgonbröd tyvärr….
Färjan mellan Rødby och Puttgarten tar 45 minuter. Man hinner dricka en kopp dyrt kaffe ombord, sen är det dags att köra av färjan.
Vi hade bestämt oss för att åka autobahn genom Tyskland för att snabbt kunna ta oss ner till Bretagne. Men… olyckor, vägarbeten, omledningar fick oss att inse att det vore bättre att vi återtog vår gamla strategi. Ställ in GPs:n på målet, och bocka för ”Undvik motorvägar”, ”Undvik vägtullar” ”Undvik färjor”… och så får du se det egentliga Tyskland, byarna, odlingarna, naturen mm. Och det tar inte längre tid än att åka motorvägen, även om det ändå tar längre tid än du till att börja med har planerat.
Första stop är campingen vid Blauer See nordväst om Hannover. Det är i huvudsak en bo-camping, med ett fåtal platser för kort övernattning. Men allt finns som vi önskar, el, grå- och svartvattentömning, duschar och toaletter.
En skön övernattning, vid ett äventyrsbad i Marienbad (underbar resa längs vägen från Blauresee till Marienbad!) tillgång till superheta duschar får oss på härligt humör. Nästa dag så åker vi vidare.

Efter Marienbad, reste vi vidare till Moseldalen. Där har vi varit många gånger, men det är första gången vi reser den här ”smalaste” vägen med vår stora husbil. Förra gången kom vi från Luxemburg via motorvägen, ”dök ner” till vår favoritvingård, handlade det vi ville ha, och återtog vår resa mot norr på motorvägen. Nu kör vi jämns med Mosel (tillsammans med alla andra husbilar), för att träffa en ny bekant som är i närheten, för att lämna över en backkamera som han köpt av oss. Trevligt att träffas Ronnie!


Vi hittar en finfin ställplats i Pünderich (tack Ronnie för tipset). Det visar sig att just denna kväll är det kalas i byn, Druvans fest, och alla vinodlare presenterar sina viner för smaktest, ibland med härliga tilltugg och glad musik.
Vi hänger på så klart, och träffar verkligt trevliga människor som ”råkar vara” i Pünderich för just detta tillfälle.
Väldigt glada i hatten vinglar vi tillbaka till vår husbil. Vi vet att festen fortsatte mycket längre än vi klarade av att hålla ut!

Vy mot vinbergen i Pünderich
Typiskt snack på vinrester
Nya vänner!

Första ”benet”…

Vi lämnade Ystad och släktingarna och for över Öresundsbron. Vi har sedan tidigare köpt den typ av biljett som möjliggör för oss att åka igenom kassakontrollen utan att stanna (gäller även Stora Bältbron), men denna gång är vårt mål Rödby, för att ta färjan till Puttgarten.

Vi bestämde oss för att övernatta nära Rödby och ta tidigaste möjliga färja över till Puttgarten dagen därpå..

Vi hittade en perfekt camping i Maribo, nära Rödby. Vädret var bedrövligt, dimma och regn och hög fuktighet…

Ystad

Efter Småland (Gränna/Jönköping) beger vi oss än en gång till Ystad och svägerska och svåger. Det är väldigt fint att kunna kpppla upp elen till husbilen hos dem. Sen att även hänga med dem på kvällarna och grilla, dricka vin och prata, och att gå ner till havet vid Saltsjöbaden och ta ett morgondopp är verkligen härligt. Här i Ystad är vatttnet väldigt sällan badbart egentligen men för en gångs skull är temperaturen mellan 20 och 22 grader! Sen måste man ta hänsyn till vågorna, och tången som lägger sig i mattor här och var på stranden. Den luktar illa och har mängder med flugor och annat i sig som inte precis uppmuntrar till bad… men när det optimala tillfället uppenbarar sig, då uppstår verklig magi!
Vi övernattar 3 nätter innan vi åker vidare

Första stopp

Första stopp på väg mot Portugal är Bunn… närmare bestämt Bauergården. Finfina ställplatser inklusive badplats med bastu (lite sval…) och väldigt närbelägen restaurang.
Vi tänte- äh, låt oss skämma bort oss på första ”benet” på resan och äta på restaurang…. Inte ett tokigt alternativ visade det sig. Bauergården hade qvizz-kväll med buffé samt musik! En riktig höjdare!
Som livet alltid borde vara, tog jag ett morgondopp i sjön, 22 grader, verkligen helt ok..
Sen åt vi frukost och gick på en kort vandringsled 2,5 km innan vi reste vidare.

Björkenäs moped- och MC-museum tillhandahöll väldigt många ungdomsminnen för maken…
Ägaren hade samlat i 21 år, sedan en olycka i skogen hade förändrat hans förmåga att verka som mjölkbonde. Forfarande ser man en verkligt vacker fastighet runt om museet som finns på loftet av ladugården/eller ladan…

Vid sjön Bunn
Björkenäs moped-och MC-museum


Mot södern

Resan startade redan några veckor innan den fysiska resan påbörjades. Eftersom vi har en hel del åtaganden att se till att de fungerar, behövde vi förbereda allt möjligt innan själva resedatum blev fastlagt.

En liten checklista:

Behövs några tandläkar- eller läkarkontroller före avresa?
Har vi alla mediciner som behövs under resan, behöver recept förnyas och hämtas ut?
Är alla försäkringar aktuella?
Är bilen fullförsäkrad och finns all information om bilen i händelse av problem, samt kontaktuppgifter till hjälp om vi behöver längs vägen?
Har vi hämtat in all info som vi intresserar oss för (före avresan, detta kommer att förändras på vägen) om de länder vi kommer att passera?
Har vi rätt abonnemang på våra telefoner så att vi kan surfa efter de uppgifter vi behöver längs vägen?
Är husbilen ren både utan och innan och är den utrustad med det vi kan komma på att vi behöver hemifrån under vår resa?
Är hemmet under kontroll?
Är alla räkningar betalda?
Har vi någon som tar hand om vår post?
Tar någon hand om våra blommor inomhus?
Tar någon hand om det som fortfarande växer i odlingslådorna?
Har vi berättat allt för ”husskötarna” om vad som behöver tas om hand när det gäller växthuset?
Har vi berättat om hur man stänger av vattnet utomhus i händelse av hot om frost?
osv osv.
Ju närmare planerat avresedatum vi kommer desto flera saker dyker upp i våra hjärnor som vi själva normalt automatiskt tar hand om men som vi nu behöver be andra hjälpa oss med! Och någonstans måste vi helt enkelt ”släppa”, det går som det går! Andra kan inte ta över vårt hela liv, de har egna liv att leva, vi kan faktiskt bara be dem hjälpa oss med det nödvändigaste!

Finland Kotka- Parikkala 10-11/7

Efter Kotka åker vi norrut. Vi vill se det stora sjösystemet Saimen.
Första stopp är Villmanstrand (finska – Lappeenranta).

Staden grundades redan i mitten på 1600-talet, av Per Brahe d.y. Detta skedde under drottning Kristinas tid. Villmanstrand har sedan dess på grund av sitt läge i Karelen på gränsen mellan öst och väst, ibland tillhört Ryssland och ibland Finland. Under andra världskriget utsattes staden för förödande bombardemang, men har sedan dess hämtat sig, fram till nu mycket tack vare gränshandeln med Ryssland. Denna källa har numera sinat…

Jag följde för några år sedan en finsk deckarserie, ”Sorjonen” (på Netflix tror jag).
Det var en jättebra serie med en huvudperson som är högfunktionerande autistiker, på gränsen till savant. Huvudpersonen spelades av Ville Virtanen, en mycket duktig finsk skådespelare.
Serien (3 säsonger) utspelar sig i Villmanstrand, vilket gjorde att jag gärna ville åka hit för att se staden på riktigt.
Villmanstrand ligger i den södra delen av sjösystemet Saimen. Vi stannade nere vid hamnen, fikade, tittade på båtar och strosade på marknaden.

Vi hade nu fricampat i ett antal nätter, och kände att vi behövde fräscha upp oss lite. Så vi hittade en badplats, där det inte fanns en enda människa, och gjorde ”stortvätt”!


På väg mot kvällens ställplats stötte vi på en intressant konstutställning, ute i skogen.
En ung man Veijo Rönkkönen (född -44), mycket reserverad till sin läggning, fick för sig att han skulle börja bygga betongskulpturer vid sitt hus i skogen. Detta var 1961. Fram till sin död (2010) producerade han ca 500 stycken. Majoriteten av dessa föreställde honom själv i olika yogapositioner. På senare år gjorde han också ca 100 skulpturer av glada barn.
Rönkkönen dog 66 år gammal. Hans verk står kvar vid det hus han växte upp i. Skulpturerna täcks vackert av mossor och lavar.

Den natten sover vi i Parikkala, vid den lilla marinan på orten.