Kategoriarkiv: Korea

Jag lovar, detta är det sista inlägget… TOALETTER alltså…!

Nu har det gått 14 dagar sedan vi kom tillbaka från Japan och Sydkorea. En av de saker som fastnat i mitt medvetande och vägrar att lämna det, är toaletterna i Japan och Sydkorea! Jag säger då bara det – hygien och stil!

OCH nu är det bara en tidsfråga innan Flintvägen utrustas med en japansk toa!
Just wait for it!

Och i sånt fall kommer det att vara en med uppvärmd sits, toasits som går upp och ner av sig själv när man behöver göra ”det”, som spolar av sig själv, som har belysning i sig som tänds om natten… samt som har duschfunktion för både ”baken” och ”frammen”…
Man kan även få toa som spelar störande ljud om man besväras av att de egna ljuden vid toabesök är för höga… så att inte andra blir generade eller pinsamheter uppstår…och fläkt i rumpan kan även tillhandahållas, för de som inte kan eller vill torka sig själva…

Nedan kommer ett urval av bilder från min ”besatthet” av dessa fantastiska toaletter! Redan när vi var i Nya Zealand 2014, började vi irritera oss på den urusla offentliga svenska toakulturen. När vi därtill reste genom hela Europa med bil 2016, ökade irritationen ytterligare. Ingenstans i övriga Europa negligerar man det grundläggande mänskliga toabehovet (som man gör i Sverige), man ser tvärtom till att toaupplevelsen är hygienisk och trivsam, och i Japan till och med njutbar!

Nedan ser ni bilder av toaletter från Japan och Sydkorea. I dessa länder anser man inte att ett toabesök är en ”skitsak”, här ser man seriöst på denna fråga!

Snygg skylt, svår att missa
Toa, samurajstyle, 1600-talet
Badkar, samurajstyle, 1600-talet

Styrpanel, toa MIHO Museum
Praktisk liten barnstol på toan (finns även på herrtoan), så mamma kan kissa även i sällskap med bebisar
Välutrustat skötbord
Den här var ingen favorit. Om man inte är van är detta en ”killer” för knäna…
Sydkorea. Tydligt vilka bås som är lediga
State of the art.
Granitgolv, ren design OCH rent, allt funkar när man trycker på knapparna….
Värme i rumpan, automatisk spolfunktion, ”rumprengöring” på begäran osv.

Ang Sverige och Syd-Korea och Nord-Korea

Sydkorea och Sverige har relationer med varandra som går långt tillbaka. Just nu har Sydkoreas president Moon Jae-In varit på besök i Sverige.

Sverige är ”skyddsmakt” för USA i Nordkorea (i och med att USA saknar diplomatiska förbindelser och därmed sköter Sverige konsulära ärenden för USA i Nordkorea). Det är också via denna kanal som eventuella samtal makterna emellan pågår.

Sveriges förbindelser med Nordkorea etablerades 1953 när vapenstilleståndet efter Koreakriget inleddes. Då utsågs Sverige tillsammans med andra nationer att övervaka gränsen.

Sveriges förbindelser med Sydkorea går ännu längre tillbaka. Så här skriver Koreanska sällskapet i Sverige på sin hemsida (jag har översatt och redigerat den engelska texten):

”Två dagar efter att Nordkorea angrep Sydkorea den 25 juni 1950 antog FN: s säkerhetsråd en resolution som kallade medlemsländerna att stödja Sydkorea.

Den 16 juli 1950 beslutade den svenska regeringen att skicka ett fältsjukhus bestående av 174 frivillig medicinsk- och servicepersonal anordnad av Röda Korset.

Den första gruppen lämnade Stockholm den 26 augusti 1950 och anlände en månad senare, den 23 september på koreansk mark i Busan. Personalen hade rest via USA, där utrustning tillhandahölls. Två dagar senare mottog fältsjukhuset sina första patienter, 68 amerikanska soldater. Således var den första icke-amerikanska medicinska enheten under koreakriget i drift. Inrättandet av ett 200-bäddarssjukhus etablerades cirka fem mil norr om hamnen. Sjukhuset kom också tidigt att behandla nordkoreanska POWs (Prisoners Of War – min kommentar).

Bara några dagar innan det svenska fältsjukhuset anlände till Busan, landade FN-styrkorna i Incheon (där nuvarande internationella flygplats vid Seoul ligger) och avancerade mot Seoul, medan de embarkerade FN-styrkorna i Busan-området avancerade mot norr. På grund av den osäkra situationen bestämde befälhavaren för den 8: e amerikanska armén, under vilken det svenska fältsjukhuset löd, att behålla sjukhusets placering i Busan i stället för att följa det militära avancemanget norrut. Därmed utvecklades sjukhuset mot ett evakueringssjukhus, senare med cirka 600 sängar, och fanns kvar i Busan under hela kriget.

Mellan 25 september 1950 och 31 december 1953 behandlade sjukhuset 19 100 FN-soldater och 2 400 koreanska soldater. Därtill även nordkoreanska och kinesiska krigsfångar och många civila koreaner.

Under kriget arbetade 1 124 svenska män och kvinnor på fältsjukhuset i Busan.

1954
Militärsjukhuset rekonstruerades vidare till det ”Svenska sjukhuset” i Busan och framträdde där mer eller mindre som ett civilt sjukhus fram till april 1957 när det upphörde med verksamhet efter att mer än ytterligare 1000 svenskar tjänstgjort där sedan kriget. En mindre grupp behölls dock som stöd till Koreanska Röda Korset, intill hösten 1958.

1958
Det skandinaviska lärohospitalet bildades (NMC) i Seoul där 90 olika positioner hölls av skandinaviska läkare och sjuksköterskor. Sjukhuset överfördes därefter till den koreanska regeringen 1968. Fortfarande kan man besök ett litet museum i centrala Seoul till minne av skandinaverna.”

Under Koreakriget dog ca 1 miljon sydkoreaner, ca 1 miljon nordkoreaner, ca 600 000 kineser, ca 36 000 amerikaner, och ca 3000 övriga medborgare från FN-länder.

Bifogade bilder är från UN Memorial cemetery i Busan. En mycket vacker plats och en stark upplevelse då historien kommer emot en.

Sydkorea inlägg nr 2

Efter Busan reste vi till Gyeongju. Vi fortsätter att resa med guide, för att få ut det mesta av resan. Denna gång är det mr Hong som följer med oss. Han är mycket bra, och berättar mycket om Koreas historia, de dynastier som formade landet redan tidigt (från 00-talet med höjdpunkt från 600-talet och framåt) samt om nutidshistorien.
Gyeongju var huvudstad i det tidiga riket (Silla, 57 f.Kr till 935 e.Kr, alltså under ca 1000 år… På den tiden sägs att ungefär 1 miljon människor bodde i staden, det skulle innebära att den med nutida beräkningar var den 4:e största staden i världen.
Historian är närvarande i staden, arkeologiska utgrävningar pågår. Man har byggt upp gamla tempel och broar och anlägger parker och anläggningar så historien skall bli synlig, men något riktigt gammalt finns inte direkt att se. Det är vackert ändå!

Vi bor på ett guesthouse, med inkvartering av den gamla stilen. Det betyder att vi sover på golvet, på en madrass knappt synlig… Detta gör man för att man har golvvärme, och den vill man komma åt på natten genom att ligga an mot golvet. Enligt gammalt har man eldat utanför huset, lett in värmen i kanaler under husen, samt släppt ut röken i stora skorstenar på gården.
Nåja, trots extratäcke mot golvet passade tyvärr inte detta sovsätt oss. Våra ”ömtåliga” kroppar pallade inte detta, så sömnen blev inte vad den borde vara….! I övrigt var det inget fel på boendet!

Herr Hong dök upp även nästa dag, och körde oss vidare till Seoul. Egentligen skulle vi tagit tåget, men han skulle ändå till Seoul över helgen så vi kunde lika väl åka med honom.
Vår nästa inackordering blev av något högre standard, Manu hotell, väldigt centralt, inte långt från Seoul station. Och så underbara sängar! 🙂

Seoul är Sydkoreas huvudstad. Innerstaden har ca 10 miljoner invånare, ca 25 miljoner med förorternas… Det är verkligen en storstad, en modern stad med moderna innevånare. Spännande arkitektur, mycket grönt med träd och planteringar, utmärkta allmänna kommunikationer. Staden genomkorsas av den breda floden Han.
Under Koreakriget, utplånades staden nästan helt, så det finns knappt någon gammal bebyggelse. Under 70 – 80-talet skedde en snabb ekonomisk tillväxt, som bland annat fick till följd att trafiken ökade dramatiskt och luftföroreningar blev att allvarligt problem.

Staden är omgiven av berg och skogar. Man har jobbat aktivt med att minska miljöproblemen, träd och planteringar överallt, en genomfartsled har ställts av och man har enligt New Yorkmönster (New York highline), fyllt den med växter, träd, blommor, buskar samt ställt ut pianon för intresserade att spela på, nattetid med fin belysning. Mysigt, särskilt som denna led finns direkt i anslutning till vårt hotell.

Vi stannar 3 nätter i Seoul. Även här har vi en guide en hel dag, denna gång mr Don Lee, som också är mycket trevlig och duktig. Han har bott i Kanada i 9 år och är något lättare att förstå än övriga guider i Korea. De klagar själva på att de får så lite möjlighet att öva sin engelska. De lägger ner enorma summor på att lära sig engelska, de kan grammatik, skriva och läsa, men är urusla på att uttala. Svårigheten med r och l finns även för koreaner (liksom för japaner), de hör liksom inte l:et och vi har svårt att förstå orden där l ersätts med r….
Tv-filmer och bio är textat, men koreanskt tal läggs ändå på över originalspråket, så öronen vänjs inte vid det talade ordet.

Korea är ett homogent land, till 98 % bosatt av koreaner. De 2 andra %-en är huvudsakligen kineser. Landet är litet, Sverige är 4,5 gånger större, vi har 10,5 miljoner invånare, de har 50 miljoner, vilket leder till att de är ett av väldens mest tätt befolkade länder. Lägg därtill att det är ett bergigt land, där man praktiskt sett endast kan odla och bo på ca 25 % av ytan, så förstår man att man bor tätt (och gärna på höjden) där man kan bo.

Att vara kvinna i Sydkorea verkar innebära att man fortfarande måste förena ansvaret för barn, hem, den äldre generationen med att arbeta och bidra till familjelivet. Det ställs höga krav på barnen, de måste ofta ta extralektioner efter ordinarie skoldag, vissa så sent som till 1-2 på natten inför ansökan till högre skolgång.
Nativiteten minskar i Sydkorea, liksom i Japan. Kvinnorna väljer att avstå från barn i allt högre utsträckning.

Koreanskan har ett eget alfabet, språket är inte likt vare sig japanska eller kinesiska. Vi förstår ingenting, och de förstår inte oss, så vi är hänvisade till guiden, bra att vi har någon som förklarar för oss!

Vår sista dag i Asien, innan hemresan, har vi tagit lektion i koreansk matlagning, kycklingsoppa med ginseng, kimchipannkakor, grönsakspannkaka, tillagning av kimchi mm.
Vi passerade marknaden för medicinska växter, och grönsaksmarknaden på väg till övningsköket. Enorma mängder med växter, grönsaker och ingredienser som jag aldrig sett maken till och vi sannolikt inte har några namn på. Många såg ut som träpinnar och det är obegripligt vad de kan användas till.

Så fick vi packa ner all vår tvätt och övriga prylar på ett bra sätt. Vi gick ut med hela vårt pick och pack på den gamla genomfartsleden (med blommor och träd) bort mot Seoul station, tog expresståget till den internationella flygplatsen Inchyon. Kl 10:40 gick planet mot Helsingfors.

Nu är vårt 5 veckor långa äventyr över! Hoppas ni haft glädje av att läsa om vår resa!

Att skriva om resan kontinuerligt, har varit ett sätt att bearbeta upplevelserna och att spara minnena på ett enkelt sätt, samt detta ger också motivation att söka kunskap för att fördjupa det skrivna.

Tack till vårt resesällskap Ammi och Lasse!
Det har varit jättetrevligt och superlätt att resa med er!

Sydkorea

Vi tog snabbfärjan från Fukuoka i Japan till Busan i södra Sydkorea.
Busan är Sydkoreas största hamn, dessutom en av väldens största. Busan har ca 3,5 miljoner innevånare, och staden är mycket vackert belägen på en flikig kust med både klippor och vita sandstränder. Enligt Wikipedia ligger Busan i den subtropiska klimatzonen, det är i alla fall ett väldigt behagligt väder när vi är här.

Vi vill så klart få ut det mesta under den vecka vi befinner oss här i Korea, så för att få någorlunda insikt i vad det är vi ser har vi hyrt en guide som är med oss i två dagar.

Koreakriget påverkade starkt utvecklingen i regionen. Nordkorea startade kriget den 25/6 1950 och det pågick sedan mellan 1950-1953. För att få slut på krigshandlingarna gick USA och FN in i kriget (en komplicerad politiskt process ligger bakom detta vilken jag inte redogör för). FN bidrog såväl med militära trupper som materialunderstöd och medicinskt understöd. Med det senare bidrog även Sverige. Totalt deltog ca 1,2 miljoner stridande varav USA bidrog med så många som 480 000 soldater. Många många blev dödade i striderna (man uppskattar att 2,5 miljoner dog eller blev skadade), och familjer slogs sönder, bostäder raserades och människor drevs på flykt.

Till Busan flydde många och här fanns länge flyktingläger, som permanentades i bostadsområden liknande ”favelor”, uppbyggda längs bergen.


Men i och med det ekonomiska stöd som Sydkorea fick efter kriget kunde landet påbörja en ekonomisk utveckling som lett till det det är idag. En av Asiens starkaste ekonomier. Man tillhör de så kallade ”fyra tigrarna”.
Busan är ett modernt samhälle, stadskärnan har höga vita skyskrapor, som ligger mellan stranden och bergen. Vackra broar förbinder de olika öarna och vikarna i staden med varandra. Det är väldigt vackert faktiskt, och fullt med liv! Mycket människor, ljud och färger. Många skulpturer på gatorna, mycket växtlighet, och även här är det rent och städat, om än inte lika minutiöst som i Japan.


Här finns även lägre bebyggelse, men inget är helt gammalt.
Vi ser tempel, marinor, vackra kustpromenader, fiskmarknaden, kläder- och matmarknaden, FN-kyrkogården. Vi äter 2 traditionella koreanska måltider, det är mycket mat… och återigen får vi ställa om våra smaklökar.

Vi har det jobbigt!!! 🙂
Efter två dagar åker vi vidare till Gyeongju och därefter till Seoul. Återkommer.