Etikettarkiv: jordbävning

Hakone

Vi lämnar Kobe med Shinkansen, och åker till Odawara. Här blir vi hämtade med bil.
Mål nummer 1 är lunch i Hakone, därefter åker vi med ett ”kitschigt” piratskepp över Ashinosjön till Togendai.
Sen är det meningen att vi skall ta linbanan upp på toppen av berget där, för att kanske koka ägg i den vulkaniska marken, men just till följd av ökad vulkaniska aktivitet, är uppfarten avstängd av säkerhetsskäl.
I stället badar vi fötterna i sjön en stund, promenerar en kortare bit på den gamla samurajleden samt dricker alkoholfri vasslesake som smakar risgrynsgröt, i ett gammalt värdshus som ursprungligen använts för teceremonier.

Därefter åker vi till vårt hotell, som denna gång är ett äkta onsen, dvs vattnet i badavdelningen kommer från underjorden och innehåller mineraler och luktar svavel. Det är lätt vitaktigt. Mycket nyttigt…
Så fort vi checkat in och kommit upp på rummet, slänger vi på oss yukatan och rusar ner i badavdelningen. Åh så härligt! 4 inomhusbassänger av varierande storlek och innehåll, en utomhusbassäng, och en kallvatten”balja” samt en bastu. Sååå skönt för kropp och själ och för värkande leder.
Mina fötter har börjat strejka, de vill inte riktigt vara med på att promenera 15 000- 20 000 steg om dagen (på varierande underlag) och det gör lite ont både här och där, såväl i knän som i höfter – så ett onsenbad är precis vad som behövs!
Nåväl, vi hade haft så rysligt bråttom ner i badet, att vi missat att lägga märke till på vilken våning vi bodde, eller vilket rumsnummer vi hade! Och ”grabbarna” hade rumsnyckeln!

Vrålfnissande var vi tvungna gå till receptionen för att få hjälp ”hem”. Det är ibland väldigt svårt att förklara vad man vill, men det redde upp sig till slut!

Till middag åt vi buffé á la Ålandsbåt men med japansk mat. Mycket gott och fräscht!
Jag somnade kl 20, nu börjar det märkas att vi varit på resande fot i 4 veckor med konstant program. Det finns liksom inte så mycket tid för att passivt ta in och kontemplera, det kan jag sakna.
Är nog något att tänka på vid nästa resa!

På natten regnade det och åskade något i hästväg- det är bara jag som märker detta, eftersom jag vaknar kl 23 och är vaken till 3.30…och vi sover med öppet fönster!



Vackra Kobe

Vi lämnade Hiroshima för att resa vidare med Shinkansen till Kobe.
Kobe är en stor stad, som ligger vackert vid havet i en bukt med omringande berg.
Vi får omedelbart en skön känsla när vi kliver ut från stationen. Det luktar… rosor? kryddnejlikor?
Stadskärnan består av höga moderna hus, ja till och med skyskrapor, med eller utan helikopterplattor. Det är första gången vi ser skyskrapor i Japan, då vi tidigare har konstaterat att de flesta städer vi sett har låglänt bebyggelse (Hiroshima undantaget, som har modern högre bebyggelse, men inte som Kobe).

Utsikt från parken ovan Kobe


Namnet Kobe är nog bekant för de flesta sedan tidigare. 5.46 på morgonen den 17/1 1995, skedde här en stor jordbävning, magnitud 7,2. Ca 6 500 personer omkom, 27 000 skadades och 60 personer återfanns aldrig. 300 000 personer tvingades lämna sina hem.

Hamnområdet förstördes och bebyggelsen rasade till stora delar, samt att brand utbröt och många blev innebrända, eller instängda i sammanfallande byggnader. Det var en stor katastrof, som ställde stora krav på samhället. Kobes hamn var en av de största i Japan. Man kraftsamlade och lyckades återställa hamnområdet inom 2 år.

Av jordbävningen ser man inget längre, utom ett område som sparats för att visa vad som skett.

Vi åker linbana upp i bergen, här har man anlagt en väldigt vacker park med allehanda doftande blommor och örter. Här kommer förklaringen till den väldoft som svävar över staden! Efter diverse turistande i andra vackra miljöer i staden, och middag på kinarestaurang ”kraschar” vi i vårt hotellrum. Det tar på krafterna att resa!!!

Vid hamnparken – Kobe

Lite om jordbävningar.

Vår lilla grupp av fyra japanresenärer har nu utökats till 7 personer. 2 damer (en från Göteborg och en från Boden) samt en man (från Stockholm) har nu anslutit. Vi ingår numera i den arrangerade resan ”I Samurajens spår”. Vi har nu också träffat Kristina, som kommer att bli vår guide för resten av vistelsen i Japan.
Kristina har bott 27 år i Japan, är gift här och har 2 barn, som nu är vuxna och har flyttat hemifrån. Det är verkligen fantastiskt värdefullt att få tillgång till en sådan källa av kunskap om Japan, japaner, kultur och samhälle. Allt blir begripligt på ett annat sätt.

Kristina gick först igenom säkerhetsföreskrifterna med oss. Så här kommer det vi fick lära oss om jordbävningar:

Det är i princip jordbävning varje dag, någonstans i Japan. Det förekommer i huvudsak 2 typer av jordbävningar, vertikal eller horisontell.
Den förstnämnda är den vanligaste. Den startar som en darrning i marken och rör sig i sidled. Upplevs som en pirrning under fötterna till att börja med. Det ger tid att börja sätta sig i säkerhet.
Den andra typen är mer som ett slag under fötterna, kommer oväntat och går inte att skydda sig mot. Den är mer ovanlig.
Barnen får lära sig hur man skall agera vid jordbävning och man har utrymningsövningar regelbundet (gäller även för alla företag). Barnen har en kudde med sig till skolan, i ett ”örngott”. Eftersom det är viktigt att skydda huvudet är kudden designad så att man kan sätta den över huvudet, örngottet funkar som fasthållare och munskydd. Man skall snabbt se till att öppna en flyktväg, dörrar och fönster. Det gäller att sätta sig under ett bord eller i en dörrpost. Så om det blir ett ras, bildas ett utrymme, med luft att andas för ett tag.
När man ser på en byggnad från gatan, har en del fönster röda trianglar. Det är en signal till räddningsmanskap att dessa fönster är öppningsbara från utsidan.

Vi blir instruerade att alltid bära med oss pass, ficklampa, vatten och medicin för 3 dagar. Vi skall också ha bra skor, skulle en jordbävning inträffa kan det vara mycket glas och vassa föremål på marken, och då duger inte flipflops.
Man skall se upp för fallande föremål, och elledningar. Viktigt att följa instruktioner som ges. Vi har alltid en mötesplats bestämd, och den skall vi ta oss till om vi kommer ifrån varandra.

Efter den lilla introduktionen börjar vi vår gemensamma resa!