Herr och fru Honda hade planerat dagen för oss.
De hade hyrt en fin Nissan Serena, 7-sitsig, inför vårt besök. Nu skulle vi besöka vulkanön, Sakurajima. Det är en strato-vulkan som belägen i bukten utanför Kagoshima, 1060 möh som högst.
(Stratovulkaner är den vulkantyp som har de brantaste sidorna och oftast når de högsta höjderna. Det är också den vulkantyp som orsakar de farligaste utbrotten med dödliga konsekvenser. En annan känd stratovulkan är Vesuvius som begravde hela Pompeji i aska år 79. En stratovulkan får oftast sin lava från en lavakammare under marken).

På ön bor ca 4000 personer, som regelbundet tränar utrymning. Man har särskilda båtar som man tar skydd i och kan fly med från ön. Ön är mycket bördig tack vare lavaberggrunden och man odlar något varhelst det är möjligt.
Färjan tog ca 30 minuter, och väl på ön åkte vi till utsiktspunkten. Sakurajima har haft flera större utbrott, senast 1946. Den har ”småutbrott” var 3:e dag fortfarande, och hade haft ett senast under morgonen. Dessa utbrott förorsakar bara en rökplym ur käglan.

Efter detta besök reste vi vidare till ett vinäger”bryggeri”.
Vinägern bildades vid jäsning av ris, som blandats med vatten från bergen, och jäst. Detta jästes i keramikkrukor ute i det fria. Man tappade endast 2 gånger om året, en gång på höst, en gång på vår. Det var viktigt med en specifik lufttemperatur. Vinägern lagrades i krukorna 1, 3 eller 5 år, det fanns även 10-årig vinäger. Givetvis smakade vi på olika varianter, och köpte en pytteliten flaska 5-årig…

Sen var det dags att fara ”hem” för vår kalligrafilektion!
Ytterligare en väninna till mrs Honda dök upp, förberedd med våra namn i kanji (ett av Japans tre skriftspråk med tecken lånade från kinesiskan) och utrustning för att kunna ge oss alla fyra en lektion. Vi kämpade väldigt hårt för att få till ett någorlunda resultat, men det var sannerligen inte lätt. Vi fick till och med rama in dem! Hur gulligt som helst!

Kvällen avslutades med en trevlig middag, mrs Honda hade återigen gjort sitt bästa och presenterade flera rätter, med ingredienser från sin och grannarnas trädgårdar.

Det är en utmaning med språket ibland. Vi kör med våra appar, vi har Google Översätt och mrs Honda har en annan utmärkt app. Vi talar in vad vi vill säga och ut kommer mening på japanska. Nu vet man ju inte om översättningen blev så där perfekt, och ibland kan det bli hysteriskt roligt när mottagaren inte begriper ett dugg!

Hela dagen har också mrs Hondas unga väninna Yoki (tror jag döpte henne till något annat i förra inlägget…?) deltagit, hon hade en ledig dag och kunde lika väl hänga med oss! Hennes kompisar kom och hämtade henne (Hondas bor på landet och Yoki i stan), då fick vi tillfälle att lära dem äta bröd ”italian style”, olja och lite vinäger och doppa! Yummi!

Nu har vi överlämnat våra medhavda gåvor till värdfolket (choklad) och packat för att resa vidare imorgon. Då tar vi färjan till Yakushima, en annan ö, 4 timmars båtresa från Kagoshima.

Nu blir det lite täta uppdateringar, men Hondas har ett utmärkt nätverk och det gäller att utnyttja detta. Vi vet ju inte hur det är på Yakushima!

Sayonara!